Partisiipit Partisiipin preesens ja partisiipin perfekti.

Slides:



Advertisements
Samankaltaiset esitykset
Sijamuodot Sanataituri 5 & 6.
Advertisements

Persoonapronominit.
Substantiivien epämääräinen ja määräinen muoto
Adjektiivit Adjektiivi on kuvaileva sana, se kertoo millainen jokin esine, asia tai ilmiö on. Adjektiiveilla on kolme muotoa, ja ne taipuvat pääsanansa.
Substantiivien epämääräinen ja määräinen muoto
Adjektiivin vertailumuodot
Partisiipin perfekti Bordet är dukat. Maten är serverad.
VERBIT.
KIELENTUNTEMUS Kielioppi Metakieli Kielitietoisuus Kielioppi Metakieli Kielitietoisuus.
Kielioppi 1 Ssu112 Luento
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS PÄÄLAUSEITA OVAT 1. VÄITELAUSEET Sofia har en hund. 2. KYSYMYSLAUSEET Vad gör du? Spelar du gitarr? 3. KÄSKYT JA KEHOITUKSET Ring.
Substantiivin määräysmuodot
Verbien taivutus.
Les formes du futur. Le présent -puhekieli, lähitulevaisuus > Qu’est-ce que tu fais ce soir? > On va au cinéma?
Adjektiivin vertailumuodot. Adjektiivin vertailumuotoja ovat Positiivi, komparatiivi ja superlatiivi Positiivi: Viktoria är lycklig. Daniel är lika lycklig.
Substantiivit Taivutus ja käyttö. Esimerkkejä Olen poika. >Jag är en kille.
Adjektiv + substantiv Hur de passar ihop och vilka former som används.
APUVERBIT JA APUVERBIEN KALTAISET VERBIT. Käännä ja taivuta. 1. osata, voida______ ______ ______ ______ 2. saada______ ______ ______ ______ 3. haluta______.
Tämä, nämä Den här, det här, de här Den där, det där, de där.
Det-pronomini Den, det, de = se, ne  sekä ilman substantiivia ja subst. kanssa Den dagen glömmer jag aldrig = Sitä päivää (korostaa) Det året åkte jag.
YHTEEN VAI ERIKSEEN?. YHDYSSANA: MÄÄRITEOSA (MO) + PERUSOSA (PO) Esim. LIHAPULLA.
Den 13 november 2016sc/EK KIELIOPIN PERUSKÄSITTEITÄ: Lauseet: Päälause: hallitseva lause Jag åker hem efter att jag har blivit färdig med detta. Väitelause:
VERB Rosenberg – VT2016. Ordklasser Tempus INFINITIIVI On verbin perusmuoto. Usein vaatii virkkeessä eteensä ”att” –infinitiivimerkin. PREESENS Ilmaisee.
Oppikirjana Magnet 5 (WSOY), (käytetyt kirjat (valmiit vastaukset-1 arvioinnissa, e-kirja) tuntiaktiivisuuden arviointi asteikko O=osallistunut, 4-10)
Määräysmuodot englanti - ruotsi. Sukulaiskielestä on hyöytä!  Englanti ja ruotsi ovat sukulaiskieliä ja tämä näkyy mm. siinä, että lauserakenteet ovat.
Adjektiivin vertailu.
Indefiniittipronominit
Genetiivin korvaaminen
Substantiivin taivutus ja käyttö
Käskymuoto.
Määräysmuodot englanti - ruotsi
En-sanojen monikko: Ruotsin kielessä substantiivit eli asioita, esineitä ja ihmisiä kuvaavat sanat jaetaan en- ja ett- sukuisiin. En-sukuiset sanat.
Pronominit (pronomen)
Persoonapronominit.
Pronominit.
YLÄKOULUN RUOTSIN OPPIMÄÄRÄN
Apuverbit.
preesens – imperfekti – perfekti – pluskvamperfekti - futuuri
Interrogatiivipronominit
Genetiiveistä.
Infinitiivi.
Epäsuora kysymyslause
Yleispreesens Ja be ja have -verbit.
Miten kerrotaan tekemisestä?
5410_H10 Agumenterande text.
Palaute e-post 5411_H06 eny rym
Suomen kielen alkeiskurssi - sanaluokat
Konditionaali.
Tutkimuksen objektiivisuus
EHTOVIRKEPARIT YHTEENVETO.
Verbin perusmuoto 1 ’TO SING’ OR ’SING’.
Pronominit man ja det.
Miten kerrotaan tekemisestä?
Mitä on kongruenssi?.
Demonstratiivipronominit
Verbin aikamuodot.
Verbien taivutus -yhden säännön taktiikalla
Epäsuora kysymyslause
Presentera din dator! Gör först en ordlista! Presentation: 3-4 minuter
Perfekti: mitä on tapahtunut have/has + pääverbin 3. muoto
Tidsformer (tempus) -hur man använder dom?
Interrogatiivipronominit
Millainen? Hurdan, hurdant, hurdana? Hur?
Infinitiivi ATT GÖRA något lätt som en plätt!!!.
Adjektiivin vertailu.
Persoonapronominit.
Verbin taivutus ja aikamuodot
Substantiivin taivutus ja käyttö
Epäsuora kysymyslause
KONDITIO NAALI.
Esityksen transkriptio:

Partisiipit Partisiipin preesens ja partisiipin perfekti

Partisiipin preesens Partisiipin preesens on taipumaton Muodostetaan verbin perusmuodosta: - jos perusmuoto loppuu a:han -> -ande - jos perusmuoto loppuu johonkin muuhun kirjaimeen -> - ende taipumaton 1.Tekevä: juokseva : en springande flicka 2.Tehden: juosten : flickan kom springande 3.Jäädä tekemään: jäädä seisomaan: flickan blev stående i dörren.

Partisiipin preesens Jos verbillä olemassa vanha pidempi muoto, muodotetaan partsiipin preesens sen muodon pohjalta. bli(va) -> blivande ge/giva -> givande Jos verbiin liittyy partikkeli/ kiinteissä sanonnoissa: bo ensam -> ensamboende ha jour -> jourhavande

Partisiipin preesens Ei voida muodostaa refleksiiviverbeistä eikä normaalisti deponenttiverbeistä! muutama poikkeus: åldras -> åldrande, hämnas -> hämnande Näiden tilalla käytetään muita ilmaisuja: muuttuva maailma -> vår föränderliga värld (förändras) puuttuvat todisteet -> bristande bevis (fattas) kehittyvä maa -> det progressiva landet/ landet i utveckling (utvecklas) Jos verbillä sekä ”tavallinen” että deponenttinen merkitys esim utveckla = kehittää, utvecklas = kehittyä, vastaa partisiipin preesens ”tavallista” merkitystä. Eli utvecklande = kehittävä

Partisiipin preesens Käytetään useasti adjektiivin tavoin joko attribuuttina : En leende flicka tai predikatiivina: Hon gick leende på gatan Voidaan käyttää myös adverbin tavoin: Hon klarade sig förbluffande bra Vertaillaan mera ja mest-sanan avulla: Är filmen lika spännande som romanen? Den mest spännande filmen var svensk.

Partisiipin preesens Voivat toimia myös substantiiveina. Asiasanat ovat ett-sukuisia ja taipuvat 4- deklinaation mukaan: ett leende, ett förhållande Ihmiseen viittaavat tekijäsanat ovat en- sukuisia ja taipuvat 5-deklinaation mukaan: en studerande, en resande, en ordförande

Partisiipin perfekti Kolme muotoa kuten adjektiivilla: såld, sålt, sålda Merkitys: tehty, myyty, laulettu Predikatiivina: lyssnaren är intresserad. lyssnarn blev intresserade. Attribuuttina: en intresserad lyssnare. den intresserade lyssnaren intresserade lyssnare de intresserade lyssnarna

Partisiipin perfekti I, II ja III konjugaation verbeistä muodostetaan imperfektistä poistamalla sen lopusta e I måla – målade -> målad, målat, målade II ringa – ringde ->ringd, ringt, ringda II läsa – läste -> läst, läst, lästa III bo – bodde -> bodd, bott, bodda

Partisiipin perfekti Epäsäännölliset vahvat verbit, jotka loppuvat supiinissa –it ( ta, skjuta, förbjuda): partisiipin perfekti muodostetaan siis supiinista korvaamalla pääte –it tunnuksilla -en, -et, -na skriva – skrivit -> skriven, skrivet, skrivna ta – tagit -> tagen, taget, tagna

Partisiipin perfekti Epäsäännöllisillä verbeillä, joilla ei yhtenäistä päätettä, part. perfekti muodostetaan yleensä imperfektimuodoista: sälja – sålde -> såld, sålt, sålda sätta – satte -> satt, satt, satta